Va skönt att vi är halvvägs genom den värsta månaden..
Jag har fruktansvärt svårt för januari och februari, oftast har man förköpt sig på julklappar, man gick upp x kilo som inte går bort under jul samt att det är kallt, mörkt och dystert..

Nu är jag glad att jag verkar överleva ännu en vinter.

Apropå ingenting så har jag ju jobbat mycket med kundservice och försäljning genom åren..Jag kontaktar själv sällan kundtjänster utan försöker hitta svaret själv så långt det går.....
Nu fick jag häromdagen iallafall för mig att höra av mig till Länstrafiken. Jag åker buss till och från jobbet varje dag, det kostar mig 820 kr i månaden och det är väl all fine men jag blir så jäkla irriterad på restiden. Bussarna är alltid sena (jag kliver nästan på de sista/första stoppen för linjen så hur kan de vara sena jämt) så bara där tappar jag 5-10 minuter i kylan av mitt liv, sedan ska vi då färdas dessa 2,7 milen fortast möjligt kan man tycka...Nej, så lätt går det nämligen inte utan bussarna är fullsatta av en massa skit..ungdomar som har gratis busskort till och från skolerna i stan. Bussen går inte på motorvägen utan landsvägen där varenda unge ska av vid varje jäkla hållplats. Det är ett öppet hån att titta 100m åt sidan på motorvägen där alla susar fram i normal hastighet. Det tar mig alltså 50-60 min att komma 2,7 mil..under all kritik.

Vän av ordning som jag är så kontaktade jag länstrafiken för att se om de åtminstone inte kunde ha 2 bussar varje dag på motorvägen (skippa alla jäkla lantisungar, nej det skrev jag inte) Svaret jag fick var ett riktigt klassiskt Stick och brinn på kundtjänstska;

Hej.

Det finns tankar om att ta vissa linjer via nya E18 till nästa tidtabellsskifte.

Med vänlig hälsning

Anki

Länstrafiken Mälardalen 

Ja du Anki....du kunde ha deletat mitt mail för det gav mig lika mycket...



Jag borde kanske flytta tillbaka in till stan? Vill ju att ungarna ska ha en trädgård men kanske förlorar jag ändå livskvalitet nu på stressande, bussar och annat skit.

Jag kanske borde lämna Örebro..göra något oväntat med mitt liv...detta är februari i ett nötskal.